De Mänskliga Rättigheterna

2 röster
3372 visningar
uppladdat: 2020-01-24
Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

De Mänskliga Rättigheterna

De Förenta Nationerna (FN)

De förenta nationerna, förkortat FN är en organisation som grundades 1945. FN är dem som
har skapat de mänskliga rättigheterna och det är dem som jobbar som mest aktivt för att alla
193 medlemsländerna ska följa dem.

Artiklar

De mänskliga rättigheterna är en sorts konvention, med andra ord En överenskommelse
mellan de 193 medlemsländerna och är till för att försäkra medborgarna inom dessa länder
att de har dem rättigheter som krävs för att kunna leva sitt liv fritt. Den 10 december 1948
var den dagen då de Mänskliga Rättigheterna började användas och den 10 december är
därmed den dagen då man uppmärksammar konventionen runt om i världen.

Konventionen består av 30 artiklar eller “regler” för att garantera de grundläggande och
universella rättigheterna. Universell betyder förenklat att artiklarna gäller i alla lägen, oavsett
regionernas politiska eller religiösa förhållanden, dvs. Att de mänskliga rättigheterna gäller
även om landet är en diktatur eller har ett visst tankesätt.

Artiklarna har skrivits i 360 olika språk så att alla kan läsa och förstå dokumentet. Några
exempel på vad som står i dokumentet är

●Var och en har rätt att delta i sitt lands styre, direkt eller genom fritt valda ombud.
Detta innebär att du som medborgare har en möjlighet att besluta om hur ditt land
ska styras. I Sverige som exempel har vem som helst, ung som gammal möjlighet att
gå med i förbund och partier för att diskutera och besluta om vilka lagar som ska
beslutas och om vad ens parti står för. Denna artikel är nummer 20.1 i den allmänna
förklaringen om de mänskliga rättigheterna.
●Äktenskap får endast ingås med de blivande makarnas fria och fulla samtycke, dvs
när båda parterna har gett godkännande till att gifta sig med den andre. Denna artikel
är till för att tvångsäktenskap, dvs ett giftermål där den ena parten inte vill eller om
äktenskapets beslutats av en tredje part, t.ex en familjemedlem eller en utomstående
individ, ska vara omöjliga och betyder att ett äktenskap endast får ske om båda
parterna samtycker och vill ingå i ett äktenskap med den andre. Denna artikel är
nummer 16.2 i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna.


Konventionerna

De mänskliga rättigheterna är en konvention, men ändå inte. Det innebär att länderna i den
allmänna förklaringen säger att det är viktigt med artiklarna. De skriver under ett avtal som
inte är juridiskt bindande. Det betyder att det avtalet är “moraliskt bindande”, dvs. Att ett land
får bryta, men att det är moraliskt “fel”, och det i sin tur leder till att länderna ​får ​bryta mot de
mänskliga rättigheterna. FN har därför gjort konventioner eller överenskommelser som alla
länder som skriver under ​måste ​följa, eftersom att dessa medlemsländer inte måste följa de
mänskliga rättigheter. För att säkerställa att länderna som skrivit på konventionerna så finns
det en kommité per konvention som granskar staternas arbete med konventionerna. Varje
stat som har skrivit under en eller flera konventioner måste kontinuerligt (dvs. Att en stat
lämnar in en rapport t.ex varje vecka, månad eller år) lämna in en rapport till respektive
kommité, dvs den kommité som är ansvarig för en specifik konvention. Dessa
konventionerna kallas för Europakonventionen och några exempel på konventioner som FN
gjort är:

●Internationell konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Denna
konvention handlar om att människor har rätt till bl.a trygghet och utbildning, även om
det finns en lågkonjunktur, dvs att det ekonomiska tillståndet inom en region eller en
familj inte ligger på topp, den baseras på framförallt om det råder en arbetslöshet, hur
den ekonomiska tillväxten, som är en ökning av värdet på ett samhälles produktion
av varor och tjänster ligger till enligt BNP som kortfattat är ett mått på den
ekonomiska aktiviteten i ett land. Den ekonomiska aktiviteten innebär att man räknar
ut summan av utgifter, inkomster och hur mycket pengar som ett land får in från sina
företag. I Sverige får staten in majoriteten av pengarna från moms, eller skatt på
varor. Denna konvention är till för att hjälpa familjer som inte har råd med utbildning
eller trygghet, dvs. Försäkringar, larm till hus etc.
●Konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering. Denna konvention
handlar om att människor med olika hudfärger inte får bli dåligt eller annorlunda
behandlad. Det innebär att det land som skrivit under dessa konventioner motsätter
sig någon form av rasism.

Om någon bryter mot konventionerna

Om en individ bryter mot någon av de mänskliga rättigheterna eller konventionerna så har
FN rätt att åtala enskilda individer som är misstänkta för krigsförbrytelser - tidigare benämnt
“folkrättsbrott” och är ett samlingsbegrepp för att ha brutit mot den internationella humanitära
rätten, som är en del av folkrätten som är till för att skydda folket mot staten. Ett annat fall
som kan tas upp av den Internationella Brottmålsdomstolen är brott mot mänskligheten, som
är när brott som t.ex mord, våldtäkt, tortyr och tvångsarbete sker. Dessutom är folkmord ett
fall hos FN. För folkmord så döms dem som med syftet att antingen helt eller delvis förinta

en nationell, etnisk eller rasmässigt bestämd eller religiös folkgrupp, dvs. Antingen en
folkgrupp som har blivit bestämd beroende på vilket land de kommer ifrån eller en folkgrupp
som har riktat in sig på en specifik religion, t.ex judar. I folkmord så ingår även sådana brott
som tortyr och våldtäkt.

Ett exempel på folkmord är förintelsen, där Adolf Hitler tillsammans med Tysklands
militärstyrka satte judar och kommunister i förintelseläger, där de utsattes för tortyr,
barnarbete och/eller död. I första hand ska dessa brott tas upp i en nationell domstol, men
om ett land vägrar så sätts den Internationella Brottmålsdomstolen, som är en domstol som
kan åtala individer för att ha begått något av de brott som nämnts ovan och har sitt säte i
Haag i Nederländerna.

Om din rätt blir inskränkt
Om du känner att någon har kränkt din rätt inom de mänskliga rättigheterna, dvs att en
individ eller en stat har brutit ett regelbrott inom den Allmänna förklaringen om de Mänskliga
Rättigheterna så kan du rapportera detta till olika myndigheter.

Om ditt ärende kan lösas i Sverige

Du bl.a begära omprövning, det betyder att du kan få ett beslut att tas upp i t.ex domstol igen
om du känner att ett rättsligt beslut (ett beslut som fattats i t.ex domstol) inte gått rätt till, eller
har brutit mot de mänskliga rättigheterna. Du kan bl.a begära en domstolsprövning. Det
betyder att du kan få ditt ärende prövat i någon av de tre domstolarna i Sverige. Dessa tre
typer av domstolar kallas:

●De allmänna förvaltningsdomstolar. Dessa består av förvaltningsrätterna,
kammarrätterna och högsta förvaltningsdomstolen. Deras jobb är att pröva mål som
t.ex överklagande av beslut från skatteverket, beslut om socialbidrag eller mål som
handlar om psykiatrisk tvångsvård.
●De allmänna domstolarna. De utgörs av tingsrätten, hovrätten och högsta domstolen.
Deras jobb är att lösa brottmål och tvistemål. En tvist kan uppstå när t.ex ett företag
inte följt lagar gällande bl.a öppet köp, felaktig marknadsföring och andra ärenden
som kan lösas genom Konsumentombudsmannen. Dessa kan uppstå mellan en
enskild individ och ett aktiebolag, dvs. Ett företag, men också mellan en enskild
individ mot ett företag och/eller staten och vice versa.
●Specialdomstolarna. De består av t.ex Arbetsdomstolen och patent- och
marknadsdomstolen som tar upp mål gällande tvister inom specialområden t.ex inom
hyresrättsmål där en individ hamnar i tvist med t.ex sin hyresvärd pga t.ex en skada
eller en försenad hyra, skattemål och medborgarskapsmål som kan vara ett mål där
en individ hamnat i tvist med migrationsverket.


Du kan också begära granskning av ett svenskt organ eller av en svensk myndighet. Detta
innebär att om du fått dina rättigheter kränkta av en myndighet kan anmäla
Justitieombudsmannen eller Justitiekanslern. Har du däremot blivit utsatts för diskriminering
så kan du vända dig till Diskrimineringsombudsmannen. Du kan också begära skadestånd
av staten, då vänder du dig till Justitiekanslern.

När det kommer till en kränkning av barnkonventionen så kan du vända dig till
Barnombudsmannen, men Barnombudsmannen kan inte granska och/eller företräda, dvs.
Representera dig i t.ex en domstol eller dylikt. Då kan du klaga till en av FN:s
konventionskommitéer eller till Europadomstolen.

Om ditt ärende inte kan lösas i Sverige
Det finns många anledningar till varför ditt ärende inte kan lösas i Sverige. Exempelvis så
kan inte Barnombudsmannen granska och/eller representera dig i t.ex domstol eller dylikt.
Då finns det andra lösningar.

●Du kan klaga till Europadomstolen. Detta alternativ gäller endast om ditt försök att få
upplösning, dvs. Att ens ärende har blivit löst i t.ex domstol eller dyl har fått avslag,
eller att du bara vill få en rättelse genom någon med ett annat perspektiv. Ditt
klagomål måste dock handla om en kränkning som drabbat dig personligen, och det
måste handla om en rättighet som finns i Europakonventionen, eller något av
tilläggsprotokollen, t.ex 2.1 eller 17.2.
●Du kan också klaga till en av FN:s konventionk...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

https://fn.se/vi-gor/vi-utbildar-och-informerar/fn-info/vad-gor-fn/fns-arbete-med-manskliga-rattigheter/den-allmanna-forklaringen-om-de-manskliga-rattigheterna/ https://www.un.org/en/sections/about-un/overview/index.html https://fn.se/wp-content/uploads/2016/07/Allmanforklaringomdemanskligarattigheterna.pdf https://www.regeringen.se/regeringens-politik/demokrati-och-manskliga-rattigheter/fakta-om-manskliga-rattigheter/pa-latt-svenska-vad-ar-manskliga-rattigheter/ https://www.aklagare.se/om-brottsligheten/olika-brottstyper/folkmord-brott-mot-manskligheten-och-krigsforbrytelser/ https://www.amnesty.se/elevportalen/manskliga-rattigheter/ https://unric.org/sv/internationella-brottmalsdomstolen-icc/ https://fn.se/vi-gor/vi-utbildar-och-informerar/fn-info/vad-gor-fn/fns-arbete-med-manskliga-rattigheter/sa-skyddar-fn-de-manskliga-rattigheterna/ https://www.regeringen.se/regeringens-politik/demokrati-och-manskliga-rattigheter/fakta-om-manskliga-rattigheter/om-dina-rattigheter-kranks/ https://www.aklagare.se/ordlista/d/domstolar/

Kommentera arbetet: De Mänskliga Rättigheterna

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Alexander Jaxgård [2020-01-24]   De Mänskliga Rättigheterna
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=60602 [2020-08-09]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×